Muhammedbilderna - en provokation
Citerar från Ywonnes artikel i Aftonbladet:
"Tänk dig en elev i en klass som alltid skulle påpeka att någon har fula kläder och hävda denna uppfattning för att det är yttrandefrihet.
Då skulle läraren, en bra sådan, gå in och säga att det är barnsligt och onödigt att säga så, och försöka agera för att sätt stopp för det beteendet."
Japp! Och då skulle läraren (om hon nu är kvinna) bli kallad för hagga, fi..a, rahm.ta (för er som inte är bevandrade i sådant, är detta ett arabiskt ord för en kvinna som tillhandahåller sina behag till envar som vill). Om läraren ifråga råkar vara man, då är tillmälena "dj..la idiot", "ding i skallen". Råkar läraren eller lärarinnan vara av nordiskt ursprung och eleven inte, då är brukliga tillmälen även: "rasist", "skitskalle", "svennedj..el".
Tyvärr, dessa exempel från skolan är inte påhittade. Så sorry, exemplet är så pass illa valt att man undrar om det finns något alls av värde i resten av artikeln...
Men bara för att hoppa till slutet på artikeln: "Frågan är om stats- och regeringschefer vågar vara bra "lärare", och skicka signaler som tar hål på myten om ett krig mellan civilisationerna, och betonar människors lika värde och behovet av ömsesidig respekt och förståelse."
Jaha... Skulle dessa politiker som tillåter och sanktionerar visning av våld och därmed jämförbara skildringar i barn-TV kanaler, som tillåter att TV är fulla av skildringar där respekt växer ur pistolmynningen, som själva roffar åt sig förmåner på skattebetalarnas bekostnad, som tillåter att riktiga utbildade lärare kan användas som slagpåsar - skulle dessa politiker på något sätt vara skickade att agera "lärare" för gemene man?
Den "traditionella antisemitiska traditionen" (finns det otraditionella traditioner?), som hänvisas till i artikeln, omfattade inte bara mer eller mindre satiriska och hatiska bilder, utan i förlängningen även en förintelse av en hel folkgrupp. Vad jag vet, har inga sådana tankar uttryckts i någon av de berörda tidningarna, vare sig i Danmark eller Norge, eller Frankrike. Inte ens den jordanska tidning som publicerade dessa bilder gick så långt som till att förorda en förintelse av den arabiska nationen. Heder och ära åt den modige tidningsredaktör i Amman som publicerade Mohammed-bilderna!
En sak som jag tycker är så himla synd om är att samhällsdebatten inte förs på ett seriösare sätt. Visst finns det företeelser i samhället där politikerna borde ingripa genom opinionsbildning eller t.o.m. påbud - men några bilder hit eller dit är inte en av de viktigaste samhällsfrågorna idag. Visst skulle politikerna kunna agera "lärare" - men så länge ordet "lärare" är nästintill ett skällsord, kommer ingen att vilja agera an sådan. Visst kan muslimerna känna sig kränkta av sådant som skrivs/sägs/teckas någonstans - men på samma sätt kan kristna i Sverige känna sig kränkta av sådant som de uppfattar som kvinnoförtryck, bristande jämlikhet, patriarkal dominans etc.
Tolerans handlar inte om att tassa på tå runt varandra, för då bygger man verkligen en krutdurk som kan explodera ju längre man bygger på den - utan det handlar om att kunna ha överseende med att de "otrogna" (i betydelsen av "folk av annan tro") inte känner till ens seder och preferenser. Många muslimer kan känna sig kränkta av att ha kvinnliga chefer - ska Sverige förbjuda kvinnor i chefspositioner bara för att visa respekt för just dessa muslimers traditionella uppfattning? NEJ! Många kristna kan reta sig på vissa muslimska kvinnors sätt att klä sig eftersom de uppfattar det som ett uttryck för hur kvinnor traditionellt förtrycks i vissa muslimska länder/samhällen/familjer. Ska vi förbjuda folk klä sig hur de vill? NEJ!
Tolerans handlar om att kunna ogilla men ändå leva sida vid sida med varandra, i öppen dialog där man BÅDE kan tala om varandras bra OCH dåliga sidor. Det handlar om att acceptera olikheter i stället för att låtsas som om de inte fanns.
För att få ett överskådligt inlägg, kan jag säga, att jag i stort sett instämmer med signaturen ZJ. Härutöver kan jag sedan koncentrera mig på en koncentrerad infallsvinkel på problematiken som uppstått kring Muhammedteckningarna.
Jag är ateist. Skälen till det är dels av historiskt slag (religionernas traditionella ansvar för antingen anstiftande av krig, reaktionär tjänst hos makthavare etc.
Det är förmätet av ALLA slags religiösa rörelser, att begära varje form av "respekt" från mig för deras villfarelser, och jag tar mig därför friheten att formulera hård satir mot dem, i vilket sammanhang det månne vara. Men så dum är jag förstås inte, att jag skriver att "judarna" eller "araberna" etc är djävulska i sin mentalitet. Däremot kan jag hålla fram sionismen och "muhammedismen", i vart fall den avart som är kopplad till de fundamentalistiska falangerna som rent ut sagt djävulsk. Liksom Hr Bush då, och hans djävulska kristna höger.
Vi kan givetvis diskutera i år framåt, hur pass "kränkande" Jyllandspostens tecknade bilder av Muhammed egentligen "är". Som ateist kan jag inte finna dem kränkande överhuvudtaget, men möjligen en taktisk miss - för det fall att den enkle islamisten känner att udden är riktad också mot dem. Udden kunde bättre ha varit riktad mot fundamentalisterna, och "slå uppåt".
Det är ynkligt och oroväckande, att ingen svensk tidning har publicerat bilderna som *alla* talar om. Ännu fler muslimer skulle då kunna bli "sårade". Om detta är så gott som hela den svenska politikerkåren, regeringen förstås, näringslivet, och alla de där förbannade kulturredaktörerna helt överens.
Alltså: om jag som ateist vill skriva ett inlägg i någon svensk dagstidning, om Muhammeds avbildning, och då föreslår en av Muhammedteckningarna som illustration till texten (exempelvis den med artilleriet i huvudbonaden) så är det omöjligt. "Respekten" för Islam är i dag i Sverige så utbredd, att jag inte ens kan skriva en riktigt, gammaldags, hederlig blasfemisk artikel om Muhammed. Det skulle kunna såra...
Jag längtar därför tillbaka till Ingemar HEdenius tid, när "svartrockarna" fick på pälsen så att de kippade efter andan. Eller den totalt respektlöse Lars Hillersberg som gick bort härom året - han drog verkligen bildsatiren till sin spets, och kallades följdaktligen "antisemit". Vad jag vet är det i dagsläget endast Leif Xetterling, som rakt upp och ned, och efter åtskilliga tusentals egna satirteckningar, har ansett publicering av de här Muhammedteckningarna som en självklarhet - de är uppenbarligen gjorda för att skapa diskussion, och diskussion har det uppenbarligen blivit; TROTS ATT JYLLANDSPOSTEN HAR FALLIT NER PÅ KNÄNA OCH BETT URSÄKT FÖR ATT DE HAR "SÅRAT" MUSLIMER OCH TROTS ATT DANMARKS STATSMINISTER HAR GJORT EN LIKNANDE PUDEL - TROTS detta fortsätter fundamentalisterna att bränna flaggor, ambassader och bombhota.
Därför påminner jag mig om att jag nog fortfarande är marxist. "Religionen är ett opium för folken", skrev Karl Marzx, helt korrekt. Han skulle ha sett vad som pågår i dag. Om inte de moderata muslimerna sätter stopp för alla de där påtända fundamentalisterna så vet väl ingen vart detta kommer att sluta.
Högvördigst
Jan Åberg
Director vid institutet för tillitsbrist
Ps: Kan man hoppas, att Yvonne Ruwaida möjligen illustrerar detta inlägg med att klippa in en av "Muhammedteckningarna". Nähä. Inte det...