Sluta blunda för islamofobin!
Men måste skilja på det Islamhat som piskas upp av USA och Israel, och på den befogade oro som många svenskar känner över den muslimska massinvandringen till Sverige. När det gäller det så kallade "kriget emot terrorismen" så är det precis som du säger. Det handlar om en effektiv propaganda som skapar en obefogad rädsla hos den västerländska befolkningen för den muslimska terrorismen. Syftet är att rättfärdiga sina egna handlingar, massmorden av tusentals civila, kvinnor och barn i Mellan Östern. Kriget mot terrorismen är i själva verket ett krig för sionsimen. När det gäller Svenskarnas "islamofobi" så tror jag du är ute och cyklar. Ordet fobi antyder att man på något sätt skulle vara mentalt störd. Att använda ett sådant epitet på personer som inte delar tron på det mångkulturella paradiset är både fördomsfullt och begränsande för den öppna debatten. Att många svenskar anser Islam oförenligt med svenska värderingar är inte så konstigt. Minst lika många muslimer skulle nog svara att svenska och islamska värderingar är oförenliga. Det är ett positivt tecken på att det finns en kulturell mångfald, och det är någt jag tycker vi skall vara rädda om. Därmed inte sagt att vi inte kan respektera varandra, men att tro att man kan bygga ett samhälle på en blandning av så vitt skilda kulturer är en mycket naiv utopi.
Håller med Andreas... På samma sätt som muslimer inte skulle acceptera framväxten av "svenska" bostadsområden med "svenska" värderingar i utkanter av sina storstäder - på samma sätt har svenskar svårt att acceptera motsvarande situation här.
Samhällen byggda på blandning har funnits i årtusenden och inte fungerat. Läs gärna Edward Gibbon, en historiker från 1700-talet som skrev verket "Roman Empire Decline & Fall". I ett av avsnitten beskriver han den antika staden Alexandria, som var den tidens amältdegel av olika kulturer, religioner, nationaliteter med Egyptier, Greker och Romare som dominerande folk - men med många andra inslag också. Som han skrev - den staden slutade till sist att fungera, för vad än stadens myndigheter företog sig så var det alltid någon som blev förargad genom att man inkräktade på deras religiösa helger, platser eller seder - och det blev alltid upplopp någonstans.
Det som våra "diskriminerings-"/"integrations-"/"invandrarfobi-"debattörer alltsom oftast väljer att blunda för är två enkla fakta:
- folk som har skaffat sig bra förståelse för den lokala kulturen och det lokala språket har lättare att röra sig i sitt "nya" samhälle (läs: se till att invandrarnas socialbidrag blir villkorade av deras framsteg i svenska)
- folk som har skaffat sig bra utbildning OCH talar bra svenska bemöts på ett bättre sätt än folk som bara kan orden "bidrag" och "quran"... :-)
Jag är själv arbetskamrat med mina muslimska (eller protestantiska, eller ateistiska) arbetskamrater - men jag är islamofob med folk som bara viftar med Koranen och fördömer min (numera) "svenska" livsstil.
Håller delvis med båda parterna. En sak som jag gärna vill upplysa folk om är att alla muslimer är olika och kommer ifrån vitt skilda länder. Det innebär att deras kultur och traditioner ser helt olika ut och kan inte sammanflätas till ett synsätt. Dvs. det finns inte en muslimsk kultur där svenska lagar, traditioner och kultur aldrig kan få slå rot.
Invandrare som kommer till Sverige har olika uppfattningar om det svenska samhället. Vissa ser det som skrämmande och vissa ser det som ett land fyllt med möjligheter. Vid denna punkt divergerar invandrare, vissa sätter sitt kulturella och traditionella synsätt före allt annat och låter sig inte integreras i det svenska samhället. Andra invandrare vill däremot vara en del av samhället och ställer på att släppa många delar av sin forna identitet för att anamma den svenska verkligheten de lever i.
Problemet är bara den att ingen särskiljer den ena gruppen från den andra. Alla dras över samma kam och får samma orättvisa bedömning av människor. De som anstränger sig och visar framfötterna får oftast göra dubbelt så mycket för att kompensera för den främlingsfientlighet de utsätts för. De är också den grupp som är svagast då de har lossat på sin koppling till sin ursprungliga identitet och är inte helt accepterade bland ursprungsbefolkningen.
För att på bästa sätt komma till rätta med saker och ting har jag en rekommendation: Invandrare och svenskar måste våga närma sig varandra. Detta kan medföra den synergieffekt som behövs för att överbrygga missförstånd och motarbeta båda sidornas brister och snedsteg.
Naturligtvis är inte alla muslimer en homogen grupp. Men religionen är ändå det som formar en stor del av de tänkesätt och värderingar som råder i samhället. Alla kristna är heller inte en homogen grupp, men moralsynen osv kommer ändå från samma källa så likheter finns även om det samtidigt finns olikheter.
Om invandrare och svenskar skulle närma sig varandra ännu mer så skulle vi säkert ha en hel del att lära av varann, men olikheterna är ändå för stora mellan olika etniska och religiösa grupper för att det skall gå att bygga en stabil stat på en mångkulturell grund. Men som jag sa tidigare så är det endast positivt. Fria oberoende folk, i fria oberoende länder, varemellan samförstånd och fred råder är det absolut bästa att föredra.