Ruwaida om Stockholm

En dag som idag – i ett soligt och vackert Stockholm – så är det lätt att vara som björnen Baloo och glömma alla sorger och besvär. Men de utmaningar som vi står inför kan ge möjligheter för framtiden. Det är bara att börja jobba!

En klimatomställning av Stockholm ger nya hållbara jobb. Istället för att låsa fast Stockholm i ett dyrt och onödigt motorvägsbygge som Förbifart Stockholm måste vi bygga ut kollektivtrafiken. Alla som har pendlat i vinter vet hur många resenärer som pendel- och tunnelbanetåg klarar av att transportera jämfört med buss och bil. Ett fullsatt tunnelbanetåg ersätter tio kilometers bilkö. Spårutbyggnaderna måste bli mer än prat – de måste finansieras och utbyggnaden påskyndas. Vi måste bygga ut cykelbanorna, klimatanpassa varutransporterna och miljonprogramshusen när vi rustar upp dem för att nämna några effektiva och konkreta åtgärder.

Samtidigt som vi gör den nödvändiga klimatomställningen ska vi på nya innovativa sätt ta socialt ansvar. Stockholm skulle kunna bilda ett nytt bolag som anställer lokal arbetskraft för att rusta upp miljonprogrammen. Det skapar arbetstillfällen och praktikplatser för arbetslösa boende som därmed är direkt medverkande i upprustningen av sitt område. Det är en modell som finns i Södertälje .

Det är dags att staden får en ny klimatsmart ledning som vågar ta steget in i framtiden och ställer om Stockholm.

Läs mer i min ETC ledare idag.  

Stockholm växer och idag presenterade den moderatstyrda majoriteten i Stadshuset en vision för Söderort. Det är bra att vi utvecklar södra Stockholm så att fler människor kan leva, bo och resa på ett hållbart sätt.  Men vi vill inte vänta på satsningarna på kollektivtrafik, vi vill förbättra tvärförbindelserna nu!

Idag tar det ju så mycket längre att åka kollektivt med tvärförbindelser  än om man åker in mot centrum om man reser i regionen. En majoritet av söderortsborna vill att man satsar på bättre tvärförbindelser och de vill ha kollektivtrafik inte vägar. Mer än 75% av invånarna anser att det är viktigt att utveckla kollektivtrafiken, medan mindre än 50% tycker att det är viktigt att utveckla vägarna. Det visar en opinionsundersökning som majoriteten själva låtit göra.

Så om majoriteten skulle lyssna på invånarna i söderort så borde de satsa på att bygga ut kollektivtrafiken. Men istället låser man fast pengarna i Förbifart Stockholm, en jättelång  motorvägstunnel och Sten Nordin går till regeringen och ber om pengar till spårväg Syd

Den moderatledda majoriteten vill till varje pris bygga Förbifart Stockholm och kastar sig därför in i ett projekt som är ekonomiskt riskfyllt, miljömässigt katastrofalt och som äventyrar framtida kollektivtrafiksatsningar och därmed framkomlighet för flertalet Stockholmare. Det har gått prestige i frågan och besluten har därför inte varit varken eftertänksamma eller förnuftiga. Jag tycker att det är dags att utveckla ett effektivt, miljöanpassat transportsystem för alla stockholmare. Detta kräver mer resurser till spårtrafik, resurser som Förbifart Stockholm till stora delar äter upp. Bygg en kollektivtrafikstad, inte en motorvägsstad!

Biogasfrågan är ständig aktuell i Stockholm. Nu har den blommat upp igen och jag är glad att Svenska Dagbladet har uppmärksammat vilket oerhört slöseri det är att elda upp stockholmarnas matavfall, när det istället skulle kunna rötas till biogas och omvandlas till förnybar fordonsgas.

Stockholm behöver tydligt en politisk vilja för att skapa system där hushållens matavfall tas tillvara. Jag är väl medveten om att stockholmarnas matavfall inte skulle räcka att försörja stadens biogaspumpar med nödvändig gas, men det skulle ge ett gott tillskott. För oss i Miljöpartiet är det viktigt att staden tar sitt ansvar och bidrar med det vi kan. Staten har dessutom bestämt att 35% av matavfallet ska omhändertas. Stockholm når idag bara upp till att omhänderta 6,6%. Det är alldeles för lågt och bidrar väldigt lite till minskade klimatutsläpp.

Miljöpartiet vill att 70% av matavfallet från såväl storkök, restauranger och hushåll ska samlas in år 2014 och vi menar att det, med god vilja och ekonomiska satsningar, är fullt möjligt.

Miljöpartiet föreslår två nya konkreta åtgärder för att minska segregationen i Stockholm, en som i första hand rör vuxna och en som i första hand rör barn och unga.

1)   Stockholm ska bilda ett nytt bolag som anställer lokal arbetskraft för att rusta upp miljonprogrammen. Det handlar om att skapa arbetstillfällen och praktikplatser för arbetslösa boende som därmed är direkt medverkande i upprustningen av sitt område. En modell finns i Södertälje, där kommunen och Peab gemensamt har startat byggföretaget Telge Peab. Företaget bygger bostäder i Södertälje på marknadsmässiga villkor och ger samtidigt arbetslösa och flyktingar möjlighet till praktik, utbildning och försörjning.

Bland de boende i miljonprogramsområdena finns många med kompetens inom byggsektorn, exempelvis ingenjörer, som idag är arbetslösa. Samtidigt är det arbetskraftsbrist inom byggsektorn och vid nybyggnationer och reparationer är det inte ovanligt att byggarbetare tillfälligt flyttas hit från andra delar av Sverige. Ett byggföretag som anställer lokal arbetskraft skulle ge möjlighet till högre sysselsättning i miljonprogramsområdena. De boende kommer att bli direkt involverade av utformningen av inte bara miljonprogramshusen, utan även av de lokala centrumen med torg, affärsliv och andra mötesplatser.

2)   Stockholms skolor ska erbjuda ämnesundervisning i kärnämnena på modersmål. Många barn och unga som kommer till Sverige i skolåldern känner att deras ämneskunskaper inte är värda något, utan att de måste ”börja om” i skolan, först genom att lära sig svenska, och sedan genom att lära sig ämnena. Genom att undervisa ämneskunskaper på elevernas modersmål får de ökad självkänsla och känner att de lär sig något under tiden de lär sig svenska. Det blir också lättare för eleven att få samma resultat som sina jämnåriga när de börjar läsa på svenska. Det är mycket viktigt att eleven får bygga språkligt kapital på både svenska och sitt modersmål. Barn som får träna sitt modersmål blir bättre på att kommunicera på både sitt modersmål och på svenska. Den kulturella identiteten stärks och inlärningen av andra språk och ämnen förbättras.